kommer det sluta eller inte?
Varje dag är den kamp även om jag egentligen bara vill försöka glömma så fort som möjligt så är de inte lätt.
Tro mig vem vill gå genom livet med att sakna någon eller att känna sig tom. Klart ingen önskar att känna så och jag försöker varje dag med att hantera alla känslor och försöker på nåt sätt att komma underfund med varför jag känner som jag gör. När jag vet att detta är ett avslutat kapitel och att vi aldrig mer kommer bli tillsammans. Är det för att jag älskar dig så eller är jag bara rent ut sagt dum som känner såhär?.
Jag hoppas att en vacker dag du bara är ett minne ett fint minne som jag faktiskt kan tänka tillbaka på utan att få ont i magen eller känna saknad. Det kommer ta tid men samtidigt så kan jag inte stressa mig på nåt utan det måste komma naturligt. Så just nu får jag ta dag för dag och hoppas att det blir lättare med tiden.