doihavetostandandfight

Sitter på balkongen i min ensamhet funderar över livet över saker jag varit med om. Det är är inte ett ända moln på himlen där jag sitter med bar överkropp och dricker ett glas vin. 

Undra om jag någonsin kommer finna ro i mina tanker eller om dom kommer jaga mig. 

Jag känner liksom att vad jag än gör så på nått sätt dyker du ändå upp i mina tanker. Även om jag kommit över allt så är de som att du aldrig försvinner ovsdset hur jag än handskas med tankarna. 

Du dyker upp på olika platser runt om i Stockholm. Du kommer förbi ibland och klistrat fast dig i mitt huvud och är jävligt ättrig på att stanna. 

Jag har testat olika saker skriva av mig prata om det men det är som att du aldrig försvinner. Jag vet inte om de tog så hårt allt med att jag lovade dig allt det jag sa i kyrkan. Att kanske det gjorde att jag idag ser saker annorlunda än vad du gör. Vi har haft väldigt olika tankar kring vad som är och inte är. Vad som är viktigt och inte. Där korsade våra personligheter väldigt mycket. Genom att jag är katolik inte helt 100% utan jag går efter olika värderingar som tex giftermål. Om man gifter sig så är man med den personen resten av sitt liv. Om man har givit ett löfte i evighet i nöd och lust att finnas och älska personen så gör jag det.

Kanske därför jag har så svårt att släppa men varför ska jag klandra mig själv över det. De är sån jag är och jag tänker aldrig be någon att sluta leva som den vill bara för att jag inte tänker som den. 

Men jag fundera och funderar är det jag som är sjuk i huvudet bara för att jag tänker såhär. Tycker folk att jag är psykopat för det? Det finns många olika sätt att böja på det. Men som sagt jag lovade dig en sak i kyrkan och jag kan nog tyvärr aldrig släppa det hur mycket jag än försökt.

Det är liksom alltid en längtan en saknad kanske mer efter dig även om det inte är känslor inblandad så finns du där liksom. Du satte ett väldigt stort avtryck i mig och i mitt liv. Så nu sitter jag här på balkongen ältar samma sak om och om igen men ändå känns de skönt att kunna skriva av sig. Så jag låter det vara så och bortom allt detta så är jag ändå jävligt lyckligt och mår riktigt bra. 

Hoppas alla får en underbar lördag. Nu ska jag dricka lite vin här i min ensamhet på balkongen ha det bäst alla.